den man älskar
såg just den filmen. sorglig men mycket fin svensk film. en berörande historia om en trasig själ med ett tragiskt öde. fastnade för ett citat som roffe larsgård utalade väl: man vet inte när man är lycklig, man tänker inte på det förens efteråt. det håller jag med om så väl. man vågar inte erkäna att man är lycklig i stunden, för ögonblicket. det är släker mänskligt eller kanske bara svenskt. man får som inte vara nöjd. fel men sant. nu ska jag strax krypa i sängs. imorgon kväll ska jag till en gammal jobbarkompis. hela jobbet är bjudna på middag och kos i hennes hus. looking forward
btw så har jag hittat ett nytt bra band som ska till peace and love. lyssna in den brittiska gruppen razorlight. tror jag ska försöka få plats i publikhavet till dem under festivalen :) PEACE
tack :D
